Flygande Gurka

Vattenledningarna har frusit sönder så det finns inga fungerande tvättmaskiner på Murano. Här bor 1300 studenter. Suck.

Halv fem i morse gick brandlarmet. Fem var jag tillbaka i sängen och precis när jag höll på att somna gick brandlarmet igen. Sammanlagt blev det typ en timme som vi stod ute och frös, efter att vi lyckats ta oss ut till parkeringen trots att det bara var is framför byggnaden. Antagligen var det en felaktig detektor, igen. Suck.

Fast något som är bra med Murano är att så många bor här att man har alltid nån att ta taxi hem med efter en utekväll. Och ikväll ska jag bara gå över vägen och sätta mig i ett kök med några irländare och dricka glögg tror jag. Är för trött och förkyld för något annat i alla fall.

Haha, i morse när jag hade jättejättebråttom till skolan och sprang ut genom dörren så kom en kursare körarandes på min gata för att lämna en väska till någon som bor här och hade glömt den i hans bil igår. Helt plötsligt fick jag skjuts till skolan och hann i tid. Himla bra tajming.

Det är halt i den isiga nerförsbacken


Sett från bron


Byres Road, huvudgatan i West Ends trottoarer är snöiga och isiga och inte ett dugg snöröjda. Men idag var bättre än igår och i förrgår och även om the atrium var stängt så fanns det mackor på M&S igen.


Gummistövlar och skitlånga limegröna benvärmare (de täcker verkligen typ hela mina ben!). Så överlever man kylan... Det var -12 när jag gick hem igår.


På väg till skolan


Bakom de där glasfönstrena bor jag om dagarna. Där är medicinbiblioteket, study landscape, som vi kallar för SL. Mycket tid spenderas där.

The atrium (medicincafeterian) är stängd sen igår, det finns inga mackor på Marks & Spencer, inga mackor på Greggs och därmed en del kö på Subway. Det är typ tio minusgrader ute vilket man reagerar på med förfäran (och med att fråga mig om det är som i Sverige). Skottland står i princip stilla. Trafiken på motorvägen mellan Edinburgh och Glasgow verkar stått stilla sen igår morse mer eller mindre. Alla som ska ha tenta den här veckan (de flesta andra ämnen har två tentaperioder om året, vi har bara en) har fått det uppskjutet till januari. Tokigt.

Läppstift + CPR = kladdig docka...

För övrigt har jag ingen skola i eftermiddag p.g.a. vädret, för många studenter och lärare kan inte ta sig hit. Igår och idag har en massa grejer varit inställda. Skottland är helt lamslaget av snön - universitetet ställer in grejer, cafeterian har stängt, affärer stänger, bilarna kör sakta efter att de fått knuffas igång, kollektivtrafiken kör inte alls och jag hörde en taxichafför säga igår att bara sex taxis funkade i hela Glasgow...

Det lustiga är att det inte ens är så himla mycket snö. Men ingen har vinterdäck och de är inte vana vid snöröjning. En kursare som bott här hela livet sa till mig igår att han aldrig varit med om en sån här vinter, även om förra också var rätt illa. Dock så är det faktiskt kallt, kring -10-15 i morse och ska inte bli varmare än -6 idag. Northfacejacka och benvärmare var bra när jag skulle till skolan. Men det ska bli plusgrader torsdag och framåt.

Jag gillar personligen fortfarande snön, fast det är synd om alla som drabbas av den. Hur är läget hemma? Nästa helg hoppas jag vädret tar det lugnt, då ska Europas flygplatser vara öppna så vi kan ta oss hem allihop...

Det verkar som det snöar mycket både här och hemma. Blev snötäckt på väg hem från biblioteket för ett litet tag sen. Det gjorde inget för det var fantastiskt fint att gå hem i snön. Jag får en riktig julkänsla av snön, av att ha varit på julmarknad i helgen, och att jag börjat köpa julklappar. Längtar verkligen till julen i år...!

Även om jag längtar till julen så trivs jag faktiskt bra här. Okej, de har snott mitt extraelement och det är kallt igen. Men annars. Ja, och så hade jag gärna importerat lite av mina favoritmänniskor också. Men jag har börjat lära känna folk här, börjat hitta en rutin, känner att jag trivs med skolan och att jag faktiskt tycker det är himla kul att bo utomlands. Är lugn och glad igen. Skönt.

Vi har en hel del snö här. I helgen gick jag runt i mina vandringskängor men igår tog jag mina vanliga vinterskor på morgonen. Dålig idé. Det visade sig att de inte hade något grepp alls, jag hade trillat innan jag ens lämnat Murano. Jag kommer inte ens ihåg hur många gånger jag trillade på vägen men det var några stycken. Gick med några kursare som hade rätt roligt i alla fall. När jag skulle hem blev jag fångad av en främling innan jag ens gått fem meter... Nu kör jag på stövlar.



Utanför mitt fönster i söndags.


Jag och Claire gjorde snöänglar innan vi stack och julhandlade på stan (också i söndags)


House of Fraser var väldigt juldekorerat

Igår hade vi fest med vår klass. Eftersom vi är indelade i tre grupper (A, B och C) så var det ABC-tema, alltså skulle man klä ut sig till något som började på den bokstaven ens grupp har. Jag är i grupp A och eftersom jag inte pallade göra en tillräckligt bra hatt för att vara sparris (asparagus) så bestämde jag mig av någon anledning för att vara asbest.

Andra typer man stötte på under kvällen inkluderade aubergin, alkoholister, Barbie, Britney Spears (utklädd kille), Barack Obama, binary, bastard, arkeolog, ko, julgran, Amidala från Star Wars, adventskalender, trafikkon etc. Jag träffade också en utklädd till kartong och talade om för honom att jag var dålig för honom. Och i morse hittade jag en sked i min ficka som jag snott från "cutlery".


Jag igårkväll.

Om jag fick internet att funka på min laptop i biblioteket så hade jag nog bloggat härifrån oftare, himla jobbigt att inte ha svenska bokstäver. Dock är det väldigt fint att sitta här och titta ut genom fönstrena på gamla snötäckta byggnader. Jag ska läsa lite om malaria också.

I alla fall så kom jag att tänka på en rolig sak som jag tänkte att jag kunde dela med mig av. För ett par veckor sen, när jag hade varit iväg med mountain medicine-klubben, så pratade jag med en kursare på en pub. Han frågade om jag vandrade mycket, eftersom jag var intresserad av den klubben. Jag sa att jag älskar att vandra och gärna vill göra det mer och frågade om han var intresserad av det. "Nej" sa han på fullt allvar, "jag är inte så mycket en vandringsmänniska, men jag tycker faktiskt om att jaga och att grilla och dricka öl så jag gillar vissa saker i naturen."

Snön yr utanför fönstret och det ligger minst en decimeter på marken - underbart fint! Nu ska jag trotsa snön och ner på stan och julhandla!

Jag borde lägga upp fler bilder på bloggen, ser roligare ut då. Igår borde jag till exempel tagit en bild på min kvällsmat. När jag kom hem från biblioteket vid tio på kvällen provade jag på en brittisk studentklassiker: baked beans on toast. Bönor i tomatsås på rostat bröd är verkligen inget höjdare om man frågar mig...

Sen landade en fluga i mitt te och dog.

Igår var jag i medicinbyggnaden i mer än tolv timmar i sträck. Idag var jag där i tio minuter - jag lämnade in min uppsats (som var anledningen till de många och långa timmarna där igår och i förrgår) och sen gick jag till GUU:s beer bar. Idag är sista dagen av block 2, vilket innebär att vi inte har PBL över helgen - det här ska bli en skön helg!

På veckodagar går det minibussar mellan studentbostäderna och universitetets huvudbyggnad lite då och då på morgnar och kvällar. Det är omöjligt att komma med bussen på morgonen men på kvällen tar jag den ibland, framförallt om jag har pluggat till sent i biblioteket, som ikväll.

Bussen körde någon till ett annat studentboende först så det blev en omväg hem. Vi åkte förbi en park och på andra sidan de mörka träden kunde jag se gamla gotiska byggnader som badade i gult ljus från gatlamporna. På natten ser många platser ut som något ur en gammal deckare eller spökhistoria, mystiska och lite kusliga. Det är inte konstigt att det finns många brittiska skräck- och deckarförfattare, de har verkligen miljön.

Vi åkte förbi imponerande Kelvingrove Art Gallery, med Kelvingrove Park brevid, och sedan, högt på en kulle, universitetets upplysta huvudbyggnad, gotisk och fantastiskt häftig. Där skrev jag ett diagnostiskt prov idag, känns rätt otroligt att jag faktiskt pluggar där. Ibland slås jag bara av hur häftigt det är att jag bor här. Det är trevligt att slås av det, positiva tankar blir man glad av.

Mindre häftigt är inlämingsuppgiften vi har tills på fredag, den gör att alla i min klass är jättestressade just nu och i princip ingen hunnit plugga till dagens diagnostiska prov. Det diagnostiska provet var en vidrig historia, de gjorde verkligen sitt bästa för att skrämma oss, inte ens folk som har engelska som sitt förstaspråk förstod allt som stod i det. Men men, det räknas inte in i våra betyg.

Nu ska jag sova så jag kan gå upp och plugga imorgon.

Igår och i helgen mådde jag inte bra så jag gick och la mig vid nio igår. Idag gick jag upp vid halv åtta idag och har hunnit sitta och plugga effektivt i 1-1,5 timme typ innan jag nu strax ska sticka till skolan. Känns skönt!

Det är fint utanför mitt fönster nu när det inte är några löv på träden längre. När jag kommer hem på kvällen och går in i det mörka rummet så känns det nästan som att vara ute och flyga - en massa ljus som glittrar i staden nedanför.


Inte en jättebra bild eftersom det inte blev fokus utanför fönstret och jag glömde släcka lampan, men jag hinner inte ta en bättre just nu. Tänkte bara det kunde vara kul att visa er bilder ibland. Till höger om fönstret är mitt skrivbord där jag sitter just nu och till vänster är min säng. Ni får tänka er det, jag tänker inte fota mitt rum på ett tag...!

I alla fall, ha en bra dag!

Igårkväll när jag gick bort till Hillheads tunnelbanestation vid halv åtta-åtta tiden så hade jag inte bråttom. Jag har oftast bråttom men igår var jag i god tid.

Jag kunde strosa lugnt och fint bland de gamla viktorianska gatuhusen när jag väl gått halva vägen och insett att jag inte behövde gå i mitt vanliga tempo. West End är i vilket fall som det trevliga området att strosa i, inte Maryhill (där Murano ligger) eller precis efter Maryhill Road, innan man riktigt är i West End. Det är där jag inte går själv på natten.

Det var en kall kväll igårkväll men fortfarande skönt vid åtta-tiden. Jag stötte på par som gick hand i hand med matkassar i den andra handen. Det såg mysigt ut.

Gick längs Queen Margaret Drive där det börjar dyka upp affärer med dålig take-away mat, ett apotek och ett par caféer. Härom morgonen var jag överlycklig över faktumet att jag kan köpa en take-away kaffe på väg till skolan. Det känns lite storstad. Vet inte om jag vill bo i en storstad i längden och jag vet att man kan köpa take-away kaffe i Lund också, men ändå. Glasgow är en storstad och jag var en vuxen storstadsmänniska en liten stund.

Efter att ha korsat den stora stenbron över kanalen går man förbi ingången till Botaniska Trädgården, där jag har ett favoritträd jag sitter i ibland. När man korsat Great Western Road, på de där fem sekunderna mellan bilarna när ingen får köra eller gå, befinner man sig på Byres Road, i hjärtat av West End.

Där på hörnet mellan Great Western och Byres Road ligger Oran Mor, en gammal kyrka som numera är pub och teater. Den har något som liknar en neonblå rockring runt tornet. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Det skulle bära emot att festa där i alla fall.

På kvällarna står där alltid uppklädda och smått berusade människor på hörnet vid Oran Mor. De är i både lägre och övre medelåldern och vissa lite äldre. Många av kvinnorna är barbenta. Det måste vara kallt.

Man stöter på de där smått uppklädda paren, de som går ut tillsammans på helgkvällen, när de strosar längs Byres Roads trottoarer också. De ser välbärgade ut, eller så är det bara jag som antar att de är det. Och så är där studenter, en massa studenter.

Det är ett fint område, West End, en riktig bubbla. Inte alls som Maryhill. Inte alls som stora delar av Glasgow. De som bor i West End behöver inte se stadens baksidan. Det gör i och för sig knappt jag heller, men slutet av vägen till tunnelbanestationen är verkligen inte som början.

Det var lite juldekorationer här och var längs Byres Road och glada par som höll varandra i handen. Jag vill gärna se Glasgows baksida, men West End känns mycket tryggare, och mycket gladare.

Bästa filmen hittills. Att dela upp boken i två delar var en bra idé, filmen var inte lika stressad som alla de andra varit. Ibland försökte den vara lite för episk (dock inte som typ Eclipse där varje scen hade pampig, dramatisk musik) men den var snyggt filmad och skådespelarna har vuxit upp och lärt sig skådespela. Jag ser fram emot nästa del...!

Och för att relatera tillbaka till mitt förra inlägg så var inte särskilt många människor faktiskt utklädda (det här var ju ändå tre dagar efter premiären så de värsta fansen hade nog redan varit där) och därför räckte mitt ärr i pannan gott och väl.

Två av de jag gick med var ordentligt utklädda och de hade med sig "trollstavar" (=kvistar) till alla. En tjej blev sjukt inne i det hela och satt med sin trollstav och försökte hjälpa karaktärerna under filmen, sjukt kul...

Idag sitter jag och är förkyld och kurar på mitt rum. Det är tråkigt att vara sjuk.

Ikväll ska jag se Harry Potter. Det ska bli kul, de enda problemen är: 1) Det verkar vara normalt och förväntat att man ska klä ut sig om man ska gå och titta på Harry Potter 2) Det anses inte särskilt svårt att klä ut sig för att gå och se Harry Potter för "man kan ju bara använda sin skolslips". Det är inte så bara om man är från Sverige! Nä, med två timmars förvarning blir det nog bara ett ritat ärr i pannan, jag måste plugga och duscha och laga mat också!

Igårkväll var jag med i en teaterpjäs nere i stan. Den var bara fem minuter lång och en del av STaG nights (STaG=Student Theatre at Glasgow), tre kvällar med fyra korta pjäser varje kväll (de flesta dock längre än fem minuter).

Det var roligt, jag var ena halvan av ett snobbigt gift par som förlorat allt i börskraschen -29 och satt och bråkade vid frukostbordet. Det hela gick ut på att vi tyckte den andra skulle öppna dörren, jag tyckte han brydde sig mer om sitt rostade bröd än om något annat och sen slogs vi om att öppna dörren typ.

Jag spenderade alltså hela eftermiddagen och kvällen igår åt att vara högljudd, snobbig och bitchig. Det är rätt svårt att vara aggressiv tycker jag, men jag hade kul och jag såg väldigt 20-tal ut. Tyvärr har jag inga bilder men vår regissör, som också skrev pjäsen, filmade det så det borde gå att gräva fram nån form av bild.

Hittills så har jag handlat min mat på Tesco Express som ligger längs Byres Road, den stora gatan nära universitetet som jag går hem längs. Det är en rätt liten affär men någon större affär (i hyfsad prisklass) har det inte funnits i närheten förrän förra veckan, och jag har inte tagit mig dit förrän idag.

Tesco Extra ligger i centrala Maryhill, en 5-10 minuters promenad från Murano, och vilken affär det är!! Det är ungefär som Coop Forum på Burlöv Center. Kanske större. De har jättemycket mat, kläder, skolsaker, leksaker, en del böcker, färdigmat, alkohol, optiker, café etc. i en enda affär. Jag kom hem med inte bara en hel massa mat utan även pärmar, färgglada pennor och en necessär.

Enda nackdelen är mängden och det låga priset på godis, kakor och alkohol i ett område som redan har väldigt mycket problem med fetma och alkoholism. Och att tescos egna märke är mycket billigare än alla andra men inte har särskilt bra kvalitet - salt och socker är de första ingredienserna i det mesta, trots att det inte borde vara det (t.ex. i buljong).

Ikväll tänkte jag göra riktig mat :D

Sverige är bra när det gäller soprum för folk som bor i lägenheter/korridorer. Jag önskar att vi hade soprum/skjul/nån form av förvaring av soptunnor. I princip varje gång jag går längs vår gata ser jag en råtta eller en ekorre i nån av soptunnorna. Två råttor bara ikväll. Isch.

JAG ÄLSKAR MITT ELEMENT :D:D:D

En uppdatering gällande kylan på mitt rum: jag är varm och glad!

Jag insåg igårkväll att underställ, yllesockar, pyjamas, två duntäcken och två filtar inte räckte så jag plockade fram min sovsäck också. Det blev lagom. Och jag sover inte i övre delen av min säng för det drar från fönstret, men det är inget nytt.

När jag kom hem idag gick jag och gnällde i receptionen och bad att få ett reservelement tills mitt eget element funkar. När jag kom upp med reservelementet på rummet så funkade mitt element... Det var första gången på en vecka så jag blev lite snopen.

Jag undrar om någon kommer komma och kräva tillbaka reservelementet, men om inte så tänker jag inte ge tillbaka det i första taget. Det snälla elementet (som jag inte ska klappa för då bränner jag mig, vilket hände när jag pratade med Julia på skype) står nu mellan skrivbordsstolen och fönstret (inte som det fasta elementet, som är i andra änden av rummet) och jag sitter här och är varm och go. Inte illa, inte illa alls.

Ikväll ska jag sätta mig i sängen med min anatomimålarbok och bara ta det lugnt. Folk på korridoren ska ut. Jag är världens sämsta korridorare för jag är nästan alltid ute med kursare när folk här ska gå ut. Jag känner inte riktigt mina grannar. Kanske borde jag anstänga mig men inte ikväll. Jag är trött och jag har dissektion igen imorgon. Vi ska få tillbaka tanten med det rosa nagellacket. Jag vägrar skära upp någons bröstkorg bakis. Jag ska sätta på kristen musik och sätta mig i sängen nu. Jag har haft sjukt många bra utekvällar (se nedan) men jag orkar inte festa hela tiden.


Halloween. Jag (klädd som tidning, lägg märke till tidningspappret i håret) och irländare (som lyfte upp mig precis när bilden togs, därav minen). Det var bara jag som var utklädd, tur att jag inte är lättgenerad.


Bästa bilden jag kunde hitta med några av de knäppa irländarna på balen. Jag vet inte riktigt vad som hände här, tjejen hade inga skor på sig och irländarna... eh, jag vet inte riktigt vad de gjorde, klapade snela fötter typ.


Cereal killer på Halloween.

I fredags var det Guy Fawkes Day, vilket innebar att det smällde raketer typ hela kvällen.

Vad jag vet om Guy Fawkes är egentligen begränsat till vad jag har lärt mig när jag av V for Vendetta men det verkar mest gå ut på att tända fyrverkerier för att fira att Guy Fawkes inte lyckades spränga parliamentet  för några hundra år sedan. Rätt underlig tradition måste jag säga. Irländarna firar den inte. En irländsk kursare förklarade bestämt för mig i cafeterian att man inte alls ska fira att engelsmännen brände en katolik på bål.

Irländare är roliga. Det är enkelt att ta sig till Glasgow från Nordirland och Irland och det är sjukt många irländare här. Det finns ett lustigt gäng irländska killar i min klass. Vi var en del som var på en medicinarbal igår och fyra irländska killar dök upp i kostym, hatt och solglasögon med ett rosa band om armen där det stod "Ireland" och fanns en bild av det irländska stadsvapnet. De blev tillsagda flera gånger under kvällen att dämpa sig eftersom de hela tiden började sjunga irländska folkvisor och dylikt. Väldigt roliga typer...!

Jag kan också meddela att jag överlevde hela gårkvällen i 11cm höga klackar. Det gör fortfarande ont, men det känns som en bedrift!

En mer negativ  sak är att mitt rum är kallt. Elementet funkar inte och det var inte ens särskilt bra innan det la av. Jag sitter i skrivande stund med underställ, pyjamas, fleece, yllestrumpor och halsduk och jag fryser. Så det är dags att krypa ner under mina två duntäcken och två filtar och försöka få upp värmen. God natt!