Flygande Gurka

Ska strax sticka till London! Johanna och jag ska mötas upp där och bo hos folk vi lärde känna på Nya Zeeland. Blir lite en återträff. Sjukt pepp! Bloggar efter helgen!

Jag läser på sydsvenskan att skåningar inte kan åka tåg ordentligt, att Lund och Malmö har börjat bli storstäder utan att riktigt hänga med. Hahaha. Det är något väldigt roligt med en hel artikel om att vi inte kan åka tåg ordentligt.

Jag tror inte jag är en storstadsmänniska än. Jag tycker fortfarande att tunnelbana är häftigt och att det känns konstigt att ha en bra bit ut till landet - att stan aldrg tar slut. Men Glasgow är en tillräckligt stor stad för att ha haft tunnelbana länge och ha tåglinjer mellan olika delar av stan så jag bor i alla fall i en storstad, utan att behöva bo i Stockholm. Kanske blir jag en riktig storstadstyp så småningom: jag tänker mig sen när jag är ute på praktik och jag skyndar till tunnelbanan med en tidning under armen och en take away-kaffe i handen... eh, vad sjutton, zoegas är ju godare.

Tågen här ser ut som de är hämtade från sextiotalet, och det är de nog förresten också. Ingen fin, skinande citytunnel. Och tunnelbanan är inte alls lika häftig som den i Köpenhamn t.ex. I Köpenhamn har de inga förare utan tågen stannar automatiskt, och genomskinliga dörrar öppnar sig när tåget har stannat. Få förseningar och inga självmord. Smart.

Usch, jättehemskt. Christchurch är en trevlig stad. Jag läste om jordbävningen och det fanns en massa bilder. Läskigt att tittade på kollapsade byggnader och inse att vi bodde i den rasade byggnaden rakt fram här. Det var det äckligaste vandrarhemmet jag någonsin bott på men de hade roliga lappar vid diskhon så det var kul att diska i alla fall. Det var första gången vi åkte igenom Christchurch. Andra gången vi var i Christchurch bodde vi vid katedralstorget. Katedralen har kollapsat och människor är fast inuti.

Såhär såg katedralen ut för drygt ett år sedan:


Jag hoppas de kan få ut alla människor från rasmassorna och slipper fler jordbävningar på Nya Zeeland ett tag framöver och kan få ro att bygga upp stan igen. Det är ett fantastiskt land.

I morse bakade jag bröd. Hade tänkt baka hurtbullelimpa men insåg att dinkelmjöl och filmjölk var problematiska ingredienser. Men det ska nog gå att lösa det också.

Istället blev det här brödet:



Ingredienser

2 dl havregryn
5 dl mjöl
1 dl linfrön
1 dl russin
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
1 tsk kanel
4 dl naturell yoghurt
0,5 msk honung
1 rivet äpple

Bara blandade de torra grejerna, hällde i resten och gräddade i nedre delen av ugnen i en 45-50 minuter (orginalreceptet sa en timme men toppen började se svart ut)

Nu äter jag nybakat bröd med smör och honung och dricker kardemummakaffe. Helt okej.

När jag är på gymmet här så hör jag i ofta i princip lika mycket svenska som engelska pratas i omklädningsrummet. Visserligen pluggar ganska många svenskar här eftersom vi inte behöver betala terminsavgifter, men det känns ändå som om det är oproportionerligt mycket svenskar på gymmet. Svenskar är nog ett rätt hälsosamt folk...?

För övrigt tänker jag baka bröd imorgon. Gott och hälsosamt bröd är lättare att hitta i Sverige. Fast jag hittar billig och bra mat på stora tesco här i övrigt.

När jag gick ut för att duscha i morse låg det en lapp med grön text utanför min dörr: "ALEX, SORRY if I woke you up last night ...again! xx" underskrivet min granne. Haha, åtminstone inser han att jag kanske vaknar när han spelar hög musik och hans kompisar bankar på min vägg halv fyra. Men igår var det i alla fall lördag, högljuddheter på helgen blir jag inte särskilt sur på om jag inte ska någonstans dagen efter.

Glasgows West End är en studentbubbla, ett fint och trevligt område som inte alls känns farligt och otryggt, som andra delar av Glasgow. Jag gillar bubblor, de är glansiga och fina och jag bor gärna i en bubbla.

Men det är intressant när man ser något som inte har en så polerad, skimrande yta. Och det är inte trevligt i fina områden om det är för mycket yta. Fast Glasgow känns inte så snobbigt, det kan inte vara så snobbigt, utanför centrum och west end är det inte polerat och det kommer man inte undan ifrån.

Jag pratade med ett par britter om politik och sociala frågor igårkväll. Det var ett intressant samtal. De sa bland annat att först och främst är det klassfrågan som skapar problem här.

De man har flest fördomar mot här är andra britter, i Skottland kallas de för "neds", i England "chavs" och på Irland "knackers", men det är samma sorts människor: outbildade låginkomsttagare/arbetslösa som stereotypiskt går runt i mjukisbyxor och dricker buckfast eller annan sprit. Det är de som står för knivvåldet (obs! inte en trevlig video, rätt amerikanskt dramatisk också men jag tror mycket stämmer, flaskorna folk viftar med innehåller buckfast (känner igen den karaktäristiska gula etiketten) och området de åker ut till, som är det jag har gjort praktik i, är verkligen inte trevligt).

De man har näst mest fördomar mot i Storbritannien är invandrare. Men jag har också pratat med en hel del britter som anser att invandrare jobbar mer än vad britter gör och därför inte har något emot dem. Intressant. Inte som i Sverige, jag tycker de största fördomarna är mot invandrare hemma?

Jag undrar vad man kan göra för att komma till rätta med de här problemen. Vår föreläsare i befolkningshälsa pratade om att fokusera på folks förmågor istället för att bara få andra människor att hjälpa dem. Att få en massa hjälpinsatser får inte folk att känna som om de har kontroll över sina liv, och kontroll är viktigt för självkänslan och välmåendet. Att t.ex. bygga upp föreningar och sådant på egen hand tror jag är jättebra. Och att det finns fritidsaktiviteter för barn, så att de inte hamnar i de där gängen.

Det finns en bra poäng där. Däremot undrar jag varför man inte fokuserar på allas förmågor lite, jag och Jasmin tycker det är svårt att hitta volontärarbete med folk som har det svårt här. Det tycker jag är konstigt.

Okej, det här blev skitlångt så jag ska sluta skriva nu. Men det är intressant med Glasgow, finns stora kontraster och mycket att lära sig här. Och många svåra frågor med komplexa, eller inga svar.

Om ni är intresserade av Glasgows hälsoproblem så är det här en rätt bra sammanfattning där de intervjuar vår kursledare i befolkningshälsa.

Han intervjuas för övrigt i en annan artikel också som jag tycker är väldigt intressant, och kontroversiell. Han vill se en mindre aggressiv behandling av äldre, alltså att man ska medicinera och behandla äldre mindre. Argumenten är att det skulle minska lidande för många äldre, kosta sjukvården betydligt mindre och minska riskerna att resistenta bakterier sprids. Samtidigt så går det ju emot grundprincipen att alla ska behandlas lika och leder till åldersdiskriminering.

Vad tycker ni?

Här kommer en snabbguide till Glasgow (de bitar jag tycker är relevanta)

Centrum
Okej, till höger på kartan (alltså höger/nedanför motorvägen och ovanför floden Clyde) är centrum. Den översta pluppen (till höger) är stora busstationen och den nedersta pluppen tågstationen. Buchanan Street, stora shoppinggatan, sträcker sig typ mellan buss- och tågstationerna. Den tredje pluppen visar Sauchiehall Street (som i och för sig är en hel gata, horisontell på kartan, men det är gatan som pluppen är på) där de flesta klubbar ligger. Det är sällan man är på Sauchiehall Street på dagtid.

West End
Universitetet ligger i West End, som är en liten bit från centrum. Den röda pluppen är där medicinbyggnaden ligger. Där spenderar jag mycket tid.

Går man upp längs Byres Road (huvudgatan i West End) och Queen Margaret Drive (som Byres Road blir efter man har korsat Great Western Road) så kommer man upp mot Maryhill och Murano (den högst belägna pluppen). Där bor jag. Det stora tesco ligger längre vänsterut längs Maryhill Road (men det finns ett litet ett på Byres Road med).

De andra två plupparna är botaniska trädgården och Kelvingrove Park. I förra inlägget berättade jag om en promenad från botaniska till Kelvingrove längs floden Kelvin. Då vet ni hur jag gick.

Andra ställen
England är söderut, Loch Lomond norrut och Edinburgh österut. Jag gjorde praktik i ett otrevligt område norr om Murano men många områden i utkanten av stan är otrevliga (finns många otreliva i öster, söder och väster med).

Området mellan West End och centrum heter Woodlands och har trevliga bostadshus. Helst av allt skulle jag bo där nästa år, vi får se vad vi hittar för lägenheter.

Idag är jag trött. Så jag har mest tittat på tv-serier i sängen. Fast jag var ute ett par timmar också för det var en jättevacker dag idag, klarblå himmel och varmt i solen.

Köpte en cappuchino, lax- och creme cheesebagel och kanel- russin bagel och gick och satte mig i mitt träd vid floden. Underbart. Älskar det trädet. Gillar att återkomma till platser vid olika årstider och i olika sinnesstämningar.

Har alltid trott att det var floden Clyde jag suttit vid men det är tydligen Kelvin. Där ser man. Förklarar varför man kommer till Kelvingrove Park sen. Dit gick jag idag också, träffade Claire och gick samma väg tillbaka. Där är fint.


Om nom nom (okej, jag känner mig väldigt mycket som en bloggare när jag lägger upp bilder på vad jag äter men det här var liksom höjdpunkten av min dag, okej! Kaffet var skitgott! Och det var lax! Och bröd! Och jag var sjukt nöjd med läget)


Den bron går jag över på väg till skolan varje morgon


Om man ska till östra delen av campus (vilket jag vanligtvis inte ska) så går man över bron vid den här kyrkan istället för den första bron.


Bra ställe för promenader och jogging.

Vi fick ut hemtentan (MILE) klockan nio i morse. Sen dess har jag inte lämnat medicinbyggnaden. Klockan är halv ett men nu är jag färdig. Brainstorming med min PBL-grupp och sammanlagt 1,5 timmes paus i cafeterian men annars har jag suttit vid samma dator.

Först skrev jag grejen och hittade sjuttioelva källor (källorna och källkritik ger skitmycket poäng) och sen skrev jag ner allt för hand och ritade diagram. Nä, jag skojar inte, vi ska lämna in det handskrivet. Men nu är det gjort.

Vad gör jag i biblioteket fortfarande, kanske ni undrar?

Jag kan få skjuts hem när en kursare är färdig om typ en halvtimme. Sparar typ £5 på att inte ta taxi och slipper gå ut i natten själv.

Jag kan sitta här en halvtimme till, jag har ändå varit här så länge redan. Det blir bara... sexton timmar i byggnaden.

Hemtentan ska lämnas in personligen klockan nio imorgon. Sen går jag nog och lägger mig igen.

Jag går ibland på föreläsningar för skojs skull. Ikväll var jag på en föreläsning om att vara ST-läkare i neurokirurgi. Det var intressant men jag tror inte jag skulle vilja vara neurokirurg. Jag tror inte jag vill bli kirurg helt enkelt.

Jag vill bli läkare på grund av patienterna - då får de gärna vara vakna lite större del av tiden. Jag har inte heller världens bästa precision, eller intresset riktigt.

Dessutom verkar neurokirurger jobba skitmycket. Inte så att jag totalt saknar arbetsmoral eller nåt, men neurokirurgen som pratade med oss hade varit uppe i 36 timmar eftersom han haft jour under natten (alltså, han hade jobbat igår, inatt och idag). Han stod och drack en energidryck. Jobbig livsstil...

Appropå det där med livsstil så kom jag på att det är lättare att etablera en livsstil när man har ett liv. Alltså, när jag flyttade hit och inte kände någon eller visste någonting så var det viktigaste ju att lära känna folk och vänja mig vid att vara här. När man väl har ett liv på ett ställe så kan man börja tänka mer på saker som typ sömn, mat, träning, livsfilosofi etc. Det var det jag tänkte att vara vuxen handlar lite om, att välja hur man lever sitt liv. Och nu har jag i alla fall ett liv här.

Igår drack jag powerade för första gången i mitt liv. Det var bra, för jag höll typ på att dö efter super circuits. Super Circuits är ett fruktansvärt träningspass som typ försöker döda en. I alla fall när knäpptanten håller i det. Hon typ vill att man ska dö. Jag har tränat total body workout med henne innan, men där är det bara styrka och det är ett lite kortare pass. Super Circuits involverar en massa springa också. Jag gick bara dit för att total body workout var fullt. Det var typ som en jobbigare version av skolgympa. Jag hatade skolgympa. Idag har jag träningsvärk.

Här är en intressant grej: jag saknar mitt jobb. Jag trivdes väldigt bra med att jobba på äldreboende, framförallt när jag jobbat där ett tag och hade lite koll och kände de boende lite. Och det var kul att få ta hand om människor och att jobba med något praktiskt.

Det var roligt att märka att jag blev bättre på att hantera människor och att jag fick börja göra mer medicinska saker, som att ge insulin och inhaleringsgrejer. Det sista är extra kul nu när vi läst om kol och astma eftersom jag känner igen lite mediciner jag läser om. Jag visste att man ger salbutamol till patienter med kol, typ sånt. Det ska bli jättespännande om ett par veckor när vi läser om demens, är väldigt nyfiken på det.

Det verkar väldigt jobbigt att vara dement. Vissa är mest glada, men många blir väldigt frustrerade på ett äldreboende - de vet liksom inte riktigt var de är och varför.

Ibland blir dementa aggressiva när man hjälper dem intimhygien och duschar och sånt. Det var inte roligt att bli t.ex. slagen eller spottad i ansiktet, men om jag helt plötsligt befann mig naken i en främmande miljö med en okänd person i plastförkläde som tog på mig på privata ställen... alltså, reaktionen är ju inte konstig även om det inte är någon som gör dem illa. Man måste ju se till att folks hygien sköts.

Kompisen jag var hemma och åt frukost hos i fredags jobbar med nån marknadsföringsgrej som innebär att ett företag skickar massa små popcornpåsar till henne som hon ska gå runt och dela ut. Hon har därför väldigt mycket popcorn hemma.

Kompis: Vill du ha lite popcorn?
Jag (som precis börjat min dag med popcorn och kaffe och har lite socker- och koffeinchock): Nej tack, det är bra
Kompis: Jo, men ta några påsar
Jag: Det är lugnt
Kompis: Jo, men ge folk lite popcorn på föreläsningen (trycker ner sjuttioelva påsar popcorn i min ryggsäck)
Jag: ...

Så sen gjorde jag folk glada under dagen genom att ge dem popcorn. Lite småunderligt.

Igår var jag hemma hos en kompis och åt frukost. Jag gjorde snabbkaffe åt oss och när hon tog upp sin kopp och kände kaffelukten sa hon "du gör rätt starkt kaffe va?" "Mm, jo, det gör jag väl"

Sen hällde hon ut hälften av kaffet, fyllde på med vatten, mjölk och socker och sa att det blev lagom. Enligt min erfarenhet av britter, nya zeeländare och amerikaner så tycker folk från engelskspråkiga länder att svenskar dricker kaffe som smakar tjära. Jag tycker de dricker utspätt vatten.

På Nya Zeeland gjorde fåraherden på gården där jag och Jojo jobbade kaffe åt oss en gång. En tesked snabbkaffe och tre teskedar socker. Det smakade apa. När vi gjorde kaffe hällde vi i tre teskedar kaffe och inget socker. De tyckte vi var konstiga.

För övrigt så tycker jag det är väldigt fjantigt att engelskan inte har ett ord för "fika". "Have coffee/tea" är inte alls ett lika bra sätt att uttrycka det på. Jag gillade när vi gick IB och inkorporerade "fika" i vår engelska. Det blev bättre så.

Igårkväll var jag ute på kvällen. Tänkte egentligen bara gå på förfesten, men sen kom jag inte på någon bra anledning att inte sticka ut så det blev Propaganda på ABC - bästa klubbkvällen i Glasgow enligt mig. Har alltid kul på ABC på en fredag, de spelar bra musik. Det var en rätt normal klubbkväll, finns inget särskilt att berätta, vi dansade.

Men sen kom jag hem till Murano nån gång strax innan halv tre och upptäckte att gäng folk från huset (varav två var från min korridor och de flesta från våningarna ovan) dansade folkdans i köket. Nice! tänkte jag och hakade på.

Så det blev en massa skuttande och hoppande med ett gäng skottar till keltisk musik, väldigt kaotiskt och förvirrat och jättekul. Nån spelade nåt konstigt instrument ett tag också som jag aldrig sett förut (tydligen var det den killen jag hörde spela säckpipa förra veckan).

Eftersom jag varit på två ceilidh innan så kunde jag i alla fall "strip the willow", "gay gordons" och nån till dans lite grann - väldigt lite när det gällde "gay gordons", där blev det mest massa förvirrat snurrande, men betydligt bättre när det gällde "strip the willow". "Strip the willow" har jag dessutom dansat i en pjäs, iförd overall och mussminkning.

Sen höll alla på att skråla nån smörig, nationalistisk sång som heter "Caledonia". Skotsk nationalistisk sång, alltså, ingen är britt i Storbritannien, alla är skottar/engelskmän/walesare/nordirländare.

Så för en gångs skull var jag med och förde oväsen i köket igår, men när folk börjar dansa ceilidh-danser går det inte att låta bli, hade någon sprungit runt med ett cocopops-paket igen hade jag gått och lagt mig. Jag vet att jag klagar på min korridor ibland och det är inte alls för att jag inte tycker om mina korridorare, de är väldigt trevliga allihop, jag är bara inte så förtjust i dryckeslekar och den sortens fester så jag brukar gå ut med andra (stör mig inte om de festar på vår korridor heller, bara när det gör det svårt mig att sova). Men det var sjukt kul att haka på när de dansade folkdans mitt i natten.

Hittills har vädret varit rätt bra sen jag flyttade till Skottland. Inte den här veckan. Jag tänker att det finns fyra sorters väder: bra, tråkigt, dåligt och skrattretande. Igår höll jag på att blåsa bort, det var skrattretande. Så då var det ändå helt okej, det var lite intressant i alla fall. Och det var mysigt att lägga sig när vinden ven utanför. Idag är det dåligt, regn och blåst men inget extremt. Tråkväder.

Hälften av alla rökare dör av sin rökning. Usch.

Rökning är skit. Det vet vi. Men det är intressant hur lätt det är att fördöma rökning trots att man dricker massa alkohol själv. Rökning är jättefarligt men det är ett personligt val, precis som att dricka alkohol är. Men det är okej att klaga på rökare men inte på festare.

Jag har en kursare som röker och folk som inte röker är väldigt dömande, trots att de super några dagar i veckan. Tänk om vi hade kunnat låta bli, både att döma rökare (det är skillnad på rökare och rökning!), att börja röka och att dricka en massa alkohol? Skulle kosta sjukvården mindre pengar i alla fall.

Hm. Befolkningshälsa får mig att att tänka.

Nu ska jag sluta upp med det och gå och simma innan PBL! Tjo!

Dusch, korridor, kök... cocopops.

Somnade med huvudet mellan mina kuddar igårkväll men vaknade av cocopopsspridandet, det är visst en högljudd process. Jaja.