Det där med att vara vuxen

Jag tänker att det där med att vara vuxen är i olika stadier. Det går lite gradvis. Jag kommer ihåg att jag tyckte jag var hyfsat vuxen när jag var femton för att jag visste vem jag var. Det är väl ett sätt att vara vuxen på. När jag var arton tyckte jag att jag var lite mer vuxen, officiellt vuxen och sådär. Nu tycker jag att jag är vuxen för att jag är tjugo, snart tjugoett, bor hemifrån och sköter mig själv. Det är ju också vuxet.

Men jag tycker nog inte att jag är jättevuxen förrän jag är typ tjugosex. När man är tjugosex är man närmare trettio än tjugo, de sista ungdomsrabetterna som gällde t.o.m. man var tjugofem är över, man är över åldersgränsen för i princip alla klubbar och pubar och jag kommer i alla fall ha slutat universitetet och kanske jobba och grejer när jag är tjugosex.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0